LS photography

Efter vår resa down south och en natt till i Queenstown fortsatte vi uppåt i landet igen. Första stoppet var Lake Tekapo. Den sjukaste, blåaste sjön någonsin?? Jag menar, se på bilderna ovanför, så blå var sjön. Det var helt sinnessjukt. Vi bodde på något som jag skulle likna vid en liten camping fast i små rum. Precis vid vattnet. Det fanns inte så mycket att göra i den här lilla orten. När vi väl bestämde oss för att ta en promenad och utforska så var alla ställen stängda. Knappt ens restaurangerna var öppna. Det blev en promenad runt orten iallafall, och några fotografier som finns att beskåda ovan. 

 

Bussen rullade vidare mot Christchurch, där vi bara skulle stanna en natt. Vi kom fram någon gång på dagen och skulle åka igen på morgonen därpå, så vi hade inte så mycket tid att röra oss på. Väl framme på boendet så fanns det inga hostel-rum kvar, så vi blev uppgraderade till ett hotellrum med kaffe, té, kylskåp osv för samma pris (hur dröm?). Christchurch var faktiskt inte så jättemycket att se, staden var fortfarande "under konstruktion" efter tidigare jordbävning, så vi utforskade inte så värst mycket. Blev mest en promenad till affären (en väldigt lång promenad, hur hittar man ens i en ny stad där det byggs om överallt så man inte kommer fram??) för att chilla på kvällen sen.

 

Efter Christchurch gled vi vidare mot Kaikoura. Kaikoura är känt för sin stora mängd delfiner, så hit åker många för att bada/simma med vilda delfiner. Det fanns ingen garanti att simma med dem eftersom man inte visste hur delfinrena agerade varje gång, men det fanns alltid en stor chans att få göra det. Eftersom vi bara hade en dag här så var detta ett av de sista stoppen innan vi skulle lämna NZ. På de här turerna finns det begränsat antal platser, och såklart så fick vi ingen plats... Det var så sjukt surt, i princip alla vi åkte med fick åka med, men vi fick ingen plats... Jag började gråta när jag hörde våra namn upplästa på listan över de som inte fick plats. Resten av tiden i Kaikoura blev bara små promenader innan vi begav oss uppåt mot Wellington igen.